Belysning

Från eld till fotogen och vidare till glödlampan och dagens lågenergilampor och LED - belysning har alltid haft en viktig funktion i vårt liv. Genom forskning vet man idag att belysning påverkar allt från ens arbetsklimat till ens hemmiljö och för att ge oss ett allmänt välbefinnande. Men att skapa en god belysning kostar också energi, idag beräknas det att vår belysning står för nästan en tredjedel av den totala svenska elanvändning. Därför blir det allt viktigare att göra systemen för vår belysning “smartare” för att kunna minska dess elförbrukning.

 

MÄNNISKAN, MILJÖN OCH LJUSET

År 2002 stärktes vetskapen om belysningens påverkan på vårt välbefinnande då forskare upptäckte en tredje receptor i ögats näthinna. Denna receptor visades sig reglera vår inre “klocka”.

Vidare forskning på vår inre “klocka” har påvisat att olika “typer” av ljus påverkar oss positivt under dygnets lopp. Så kallat “kallt” ljus i vår hemmiljö är bra för oss på morgonen då det har visat sig blockerar kroppens produktion av sömnhormonet melatonin. Därmed är det därför dåligt att ha “kallt” ljus på kvällen när man ska sova och behöver sömnhormonet.

Vi spenderar en stor del av vår vakna tid på vår arbetsplats och därför spelar belysning där också en stor roll. Det visade inte minst den senaste nationella enkäten om belysning på de svenska arbetsplatserna där hela 92 % av de svarande angav att belysning har stor betydelse för deras välbefinnande på arbetsplatsen. Arbetsplatsrelaterad forskning på belysning har visat att felaktigt belysning vid sin arbetsplats kan ge upphov till stress, dålig kroppshållning, huvudvärk och allmän trötthet.

Därför är det med denna kunskap än mer viktigt att du har rätt belysning och att den går att regleras efter behov både hemma och på jobbet.

Belysning och energi

Då belysningen i dagens samhälle står för nästan en tredjedel av den totala energiförbrukningen i Sverige är belysningen en betydande energislukare. I våra hem har den traditionella glödlampan fasats ut och ersatts med halogen och lågenergilampor och de senaste åren även med LED. Det har gett oss en flexiblare belysning i hemmet och även medfört energibesparingar. På våra arbetsplatser har utbytet mot mer energisnål belysning gått trögare då belysning oftast består av traditionella lysrör.

 

Begrepp och förklarningar inom belysning


1. Färgtemperatur, Kelvin (K)
Ett ljus färgtemperatur eller effekt (varmt/kallt) mäts i enheten Kelvin, K. Ju högre Kelvin-tal ett ljus har ju “kallare/svalare” är ljuset och det lyser med en vit nyans. Ju högre Kelvin-tal ljus har ju “varmare” är ljuset och det lyser med en mer gulaktig nyans.

Ett stearinljus har ett Kelvin-tal på ca 1500 K
En glödlampa har ett Kelvin-tal på ca 2500 - 2700 K
En halogenlampa har ett Kelvin-tal på ca 2700 - 3000 K
Ett lysrör har ett Kelvin-tal på ca 4500 - 6500 K
Dagsljus från solen har ett Kelvin-tal på ca 5500 - 7000 K

2. Färgåtergivning, Ra (Rendering average), och Ra-index
Ra-index visar ljusets förmåga att återge färger på ett naturligt sätt. Maximalt antal Ra är 100. Ljuskällor som säljs till hushåll ska ha minst Ra 80.

3. Lumen skrivs lu och betyder ljusflöde.
Med dagens energieffektiva ljuskällor kan du inte längre se hur mycket ljus lampan ger genom att välja antal Watt. Detta skiljer sig dessutom olika typer av ljuskällor emellan. Därför bör du idag lära dig vilket lumental du behöver.
I menyn till höger finner du Lampguiden som är en översättningstabell mellan Watt och Lumen.
 

När du ska köpa ny belysning

På förpackningen finns all information du behöver. Vilken sockel, vilken form, vilken riktning ljuset har, om det är en spot, livslängd och förväntad livslängd. Men även hur snabbt ljuskällan tänder, hur mycket energi den drar, antal Ra, lumen och Kelvin. Är det en lågenergilampa ska det även stå hur den bör tas om hand ifall den går sönder.
 

 

Sidan uppdaterad 2023-10-13